Jag sitter här och väntar och tittar ut över Stockholm.
Den lever livet som om allt var som förut.
Och det känns inte särskilt länge sen
som jag var en av dom alla människor som jag ser.
Nu känns det mera som om allting tagit slut.
Vi borde haft ett liv i stillhet, borde haft ett liv ihop.
Men det är för sent.
Istället sitter jag och väntar just på ingenting alls.
Men det är för sent, ja det är för sent.
("Stockholm" av Orup)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar